'Abdu'l-Bahás skrifter i urval

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) var son till Bahá’u’lláh, bahá’í-trons grundare. Född i Persien, följde han Sin far i landsförvisning och fängelse i det ottomanska riket. Större delen av sitt liv var han dess fånge i fästningsstaden Akká i Palestina. I sitt testamente överlät Bahá’u’lláh ledningen för Sin Tro till honom.
‘Abdu’l-Bahá hade omfattande kontakter och en vitt förgrenad korrespondens med såväl hög som låg. Vid resor till Egypten, Frankrike, Ungern, Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Ungern, Österrike, USA och Kanada gjorde han ett stort antal framträdanden och tog emot en ständig ström av besökare. Han mötte bland andra många av den tidens framstående personligheter, såsom Theodore Roosevelt, Alexander Graham Bell, Leo Tolstoy, Andrew Carnegie och Auguste Forel, och brevväxlade med flera av dem. Hans kontakter i Mellanöstern var omfattande och han träffade persiska och egyptiska kungligheter, liksom många palestinska religionsledare.

‘Abdu’l-Bahás främsta inriktning var andlig vägledning för människor oavsett social status. Han besökte och tog hand om de fattigaste och ringaste, och på grund av sitt omfattande humanitärt arbete fick han bland annat en engelsk adlig utmärkelse. Vid hans begravning i Palestina deltog tusentals människor, inklusive ledande statliga funktionärer och representanter från olika religiösa samfund.

Boken innehåller ett urval av fler än två hundra texter, främst brev och brevutdrag, rörande livets alla frågor ur ett andligt perspektiv. Ett brett spektrum av ämnen behandlas – barnuppfostran, utbildning, äktenskap, andaktsliv, själens utveckling, livet efter döden, trofasthet i Förbundet, praktiska ämnen inom bahá’í-administrationen och frågor om fred och samhällsbyggande.

Inbunden, hård pärm 316 sidor